Kim, Börje, och Barbro

Kim, Börje, och Barbro

Tiden går. Dag blir till natt och natt blir åter dag. Barn föds till världen, nya och ofördärvade av livets påfrestningar. Och tillslut en kväll så är det dags igen. Vinsällskapet samlas i Solna för att dricka och njuta av den vällust som endast goda vänner och fina viner kan ge. Kvällens upplägg är något annorlunda än tidigare. Det är tre viner som ska drickas. Vilka viner då? Det vet vi inte än, vi känner dem endast som Kim, Börje och Barbro. Vilka viner som döljer sig bakom dessa pseudonymer visar sig först efter att alla recensioner är skrivna. Låt oss nu dricka!

Fröken Carlsson
Kim var lätt att umgås med, inte för mycket och inte för lite. Kim lämnade en intryck, kanske inte det starkaste intrycket men jag träffar dock gärna Kim igen. Efter Kim kom Börje, blek och tråkig. Jag ville ge Börje en chans men fick inget bestående intryck och tankarna vandrade tillbaka till Kim. Plötsligt dök dock Barbro upp, mörk och mystisk med en tydlig karaktär och intentionen att stanna kvar.

Herr Jansson
Kim: Sträv torr smak, den smakar kärnor, skal och ja, helt klart någonting mer. Den blir i alla fall bättre, men...   Bra? Skulle inte tro det. När glaset väl är tomt infinner sig en ett lugn, då får man ta nästa vin. Nu vänder vi blad och tar nästa. Efter en runda med andra viner så smakar den sämre än i början. Man undrar, varför finns den? Den finns ju bra viner. Kim är den där flaskan man kikar på och tänker haha, finns han kvar? Vem köper den? Börje: Torr och sträv till en början, ingen  brottarstor skillnad mot Kim i  sak, fast bra, eller nja, i alla fall bättre. Ingen smak av kärnor eller skal. Smakrik med smak av rödvin, fast ändå tunn i mellanregistrerat, vad jag nu menar med det. Den blir bättre och bättre. Den känns som en bib med snygg förpackning för 200 kr man tar lite i panik 18:59 på väg till kassan. Den skulle nog funka bra till mat. Visst, drar man i sig ett gäng glas funkar den nog bra, på samma sätt som en dåligt micrad Billys funkar som fyllekäk. Frågan är om du vill leva med skammen när alkoholen går ur kroppen och Börje och Billy ligger på golvet under soffan och stirrar på dig. Barbro: Oj! Nu börjar vi snacka! Lukten känns bekant, en vag aning av skalet på nya  slalompjäxor. Bra rund smak, lagom sträv, mycket god. Den påminner en om den där känslan man fick första gången man drack ett riktigt gott rödvin. Var har Barbro varit hela mitt liv? Varför har ingen berättat om Barbro? Varför har jag druckit alla sura gubbar och kärringar när fantastiska solbrända, charmiga,  Colgateleende Barbro finns? Som en ljummen sommarbris på stranden i solnedgången som viskar att denna sommarkväll kommer aldrig att ta slut.

Fröken Kindblom
Kim, jag upplever en stark smak som fyller mig med ny energi. Alkoholen åker snabbt ner i benen och det börjar att bubbla i dem! Jag känner mig avkopplad som om det redan vore semester.
Börje, Dess ljusa yta bedrar och jag tror att smaken ska vara mild. Den är oväntat stark, men smakar ändå gott! Barbro. En fantastisk smak. Det bästa vinet ikväll. Smaken får mig att tänka på hur det vore att komma till paradiset. En fantastisk plats där solen alltid skiner! En söt doft som är som ett lyckopiller. Den är lagom söt och stark. Jag kommer att minnas dig länge som ett sommarminne som är värt att bevara i mitt hjärta.

Fröken Landeiro
Kim, som en sommarbris svepte du över oss denna vackra kväll. Du ger oss en sammanhållning, en vänskap, ett välmående. Min första tanke när jag provsmakade dig var att du var OK. Och det står jag fast vid.

Herr Lundin
När jag med näsan djupt ner i glaset första gången möter Kim känns det som jag långsamt sjunker ner i en stor mjuk soffa. När dropparna sedan fyller munnen och den milda, runda, mjuka smaken omfamnar mig vaggas jag tryggt fram och tillbaka och jag känner mig helt avslappnad. PLÖTSLIGT! Jag rycks ur min dvala och finner min högt upp på en grön fjälltopp med en sval bris i mitt ansikte. I glaset har nu de mjuka tonerna bytts mot ett syra och ett sting jag inte räknat med. Börje, som jag nu dricker, tar fram en lekfullhet i mig och Kims varma mjuka famn är som bortblåst. Jag piggnar till och fylls av en längtan till äventyr och upptäckter. Barnasinnet tar fram en busighet i mig och jag börjar planera hyss och djävulskap för min omgivning. Med lätta steg tar jag mig snabbt ner för sluttningen och känner mig busig. Vid ett vägskäl möter jag plötsligt en ståtlig gestalt och jag stannar tvärt. En stadig men mjuk röst börjar tala till mig. Kvinnorösten gör att jag genast känner mig osäker och ångrar allt jag nyss planerat. Barbro får mig på andra tankar. Efter ett kort men givande samtal tar jag vägen mot skogen. Vid en hydda sätter jag mig och tänder en stor eld. Med Barbros kloka ord nära i minnet känner jag att jag hittat dit jag skulle. En arm och frisk plats med ro i sinnet och inget annat som stör.

Fröken Sohlberg
Kim - Ja... vad ska man säga? Som en ovälkommen diktator jag hade skickat tillbaka på en restaurang vid första smakprovet. Du växer dock, och det blir något bättre. Men det går inte att komma ifrån att du är en diktator, och jag klarar mig ruggigt bra utan dig... Börje - Well... Det är som den där torra farbrorn man inte träffar så ofta, men som man gärna vill tycka om och träffa ofta. Det är dock lite av en kamp. Som Kim så blir det bättre, och framåt kvällens avslut så är Börje faktiskt en schysst gubbe som jag gärna träffar igen. Även om det troligtvis dröjer... Och kanske är det för det bästa? Barbro - ÄNTLIGEN! Älskade Barbro! En kraftfull smak du bara vill ha mer av, och som inte lämnar dig oberörd. Helt klart den solklara vinnaren av kvällen, och jag hoppas att vi ses snart igen.

Herr Sundman
Kvällen startade oväntat med en Chang. Men Chang är ju en öl, hur kan det här komma sig? Ja inte vet jag varför det finns öl. I alla fall, Herr Lundin och undertecknad handlade exklusiv middag på en närliggande stjärnkrog. I väntan på leverans tog vi oss en törstsläckare. Men nog om detta. Låt oss istället upplsukas av kvällens attraktioner, Kim, Börje, och Barbro. Kim visar genast sin styrka i form av ett fantastiskt medley. Inte för lång och inte för kort, utan alldeles perfekt. Kanske det bästa vin som någonsin producerats, av de som prövats hittills ikväll alltså. Pang! Där kom Börje med ett smakmässigt basebollträ. Eller som man också kan tänka sig, ett basebollträd. Börje är även han god, men inte det engelska ordet god. På engelska brukar man skriva god med stort G. Detta beror på att man tror att God är ett namn, när det egentligen är en vinrecension - som händelsevis passar de flesta viner. Man hinner precis fördjupa sig i sina beräkningar när Barbro kommer in. Vilken kropp! Vilken fyllnad! Vad är det här för vin? Fantastiskt! Barbro får även hon recensionen god.

Herr Samuelsson
Kim - det är inget tvivel att Kim är en ytterst trevlig och sofistikerad bekantskap. Det var kärlek vid första droppen. Nu har jag snart druckit upp dig, tömt dig på innehåll och mening. Vissa kallar dig sur, jag kallar dig helt enkelt för Kim, och jag kommer aldrig att glömma dig. Att ta en klunk av Börje är som att få en enkelbiljett till Sahara, utan vatten och solskydd. Man skickas till ett ölsligt, livlöst och surt landskap. Ökenbuskarna blåser genom munnnen, sandstormar blåser från kind till kind. Var jag än vänder blicken ser jag bara sand. Ta mig härifrån. Sista vinet för kvällen - Barbro. En söt, på gränsen till sliskig dryck. Den lockar med toner av honung och rosor, men är man allergisk som jag så börjar man nysa. Missförstå mig inte, Barbro är en förtjusande dryck som säkert kan förföra många suktande och törstande munnar med sitt behagliga rus. Men är man en sann vinkännare så genomskådar man charaden. Det är inte samma ljuva druvor som jag minns från tidigare under kvällen. Det är inte Kim.

Kvällen har nu framskridit under en längre tid. Vi började med Kim, vidare via Börje för att sluta med Barbro. Likt Anders yuccapalm finns även i detta hushåll en tam palm. Denna palm finns tyvärr inte med i bild, utan hamnade, så att säga, till höger om bilden, nere i hörnet. Men nu ska vi inte fördjupa oss i palmer utan istället avslöja de hittills hemliga pseudonymerna.

Kim: Amarone Alpha Zeta - 2013
Börje: Barolo Serralunga D'Alba - 2013
Barbro: Chateau Musar - 2006

Kvällen övergår till natt, alla barn sover, och vi har öppnat både en fjärde och femte pava. Annalkande bröllop, tokiga historier, framtida planer. Detta är vad vi dryftar mellan vinsällskapet väggar. Klassisk musik har övergått till mer lättsmält sådan. För tillfället strömmar Dio - Holy diver genom ljudsystemet. Men detta år är inte som alla andra, så bli inte förvånade om ni snart hör av oss igen.
/Vinsällskapet