Black Granite Shiraz 2009

Många år har passerat sedan vinsällskapet senast samlades. världen har förändrats sedan dess. Människorna har förändrats. Men vinet är fortfarande detsamma. Och det är vi glada för på vinsällskapet. Det har kommit till vinsällskapet kännedom att Fröken Nagler och Herr Lundin har ställt till med inflyttningsfest. Vinsällskapet, som vi alla vet, missar aldrig en fest. Av denna anledning befinner vi oss idag i Södertälje. Kvällens vin är black shiraz från 2009. Här följer vår lovsång.



Fröken Hesselman:
Med en grön vas på bordet och ett kök fyllt med minglande människor smakar jag av denna kryddiga blandning kallat "black granite". Svart granit vet jag inte riktigt om jag kan känna i smaken men däremot framkommer en mjuk syrlighet som övergår i en kryddig fyllighet, detta vin fungerar till de flesta tillfällen. Här sitter jag och knaprar på en bit ost till vinet och inser att det är så man ska dricka vin. Rött vin är ju inte riktigt min gej egentligen men det här vinet tilltalar mig mer och mer efter varje sipp...konstigt det där. När jag funderar lite till på smaken så framträder eksmaken mer efter en stund och pepparn bränner lite på tungan. Nej, nu ska jag dricka upp min sista klunk och övergå till nästa flaska och en fortsatt trevlig kväll!

Herr Samuelsson:
Oj vilken njutning att hälla i sig denna välsmakande druvsaft. Vinet bjuder på en smak av fikon och diesel. Aromen påminner mig om mina äventyr i Nevadas saltöken då jag drabbades av solsting och började tugga på mina skosnören. Varför vet jag inte men det kan bero på min judiska uppväxt. Nu talar jag osammanhängande men det är sånt som händer när man dricker av den svarta graniten. Tack och hej - gåsleverpastej.

Herr Sundman:
Svart granit, vilken skit som herr Samuelsson uttryckte. Detta var naturligtvis ett ypperligt välplacerat skämt, vilket vi alla gladde oss åt under flera minuter. Ja herr Samuelsson är en riktig skojare han. Vinet då. Svarta stenar för ju genast tanken till vitt the. Vitt the för onekligen tankarna till djupa havsbottnar och det är här vi börjar. Likt en skattkista öppnas alla smaklökarnas kistor vid första zippen. Guld, rubiner och annat billigt krimskrams trängs för att få plats i gommen. Det är en bra känsla, en vänlig känsla, en känsla man gärna håller kvar vid. Precis som Fredrik i kören får detta vin ett väl godkänt.

Nu råder spotifyquiz i vardagsrummet. Vinsällskapet önskar eder en riktigt god afton!