God kväll mina kära vänner. Eller hyvää iltaa som man kanske kan säga. Jag har fått den stora äran att meddela att vinsällskapet denna ljuvliga afton med bravur genomfört ännu ett exklusivt möte. För att fira detta möte har vi valt att hålla sammankomsten hos vår gode vän Herr Lundqvist. Men inte nog med detta; sammankomsten till ära har även Miss Hydén, på inbjudan av en utav de ursprungliga grundarna - den gode Herr Samuelsson, fått äran att medlemma sig med Oss. Hur Hon klarar detta stora uppdrag framgår nedan. Ni finner naturligtvis även ett sammandrag av de många åsikter yppade av Herr Sundman, Herr Samuelsson och vår näst senaste medlem Herr Lundqvist härunder.
Herr Fredrik Lundqvist:
Hosianna vare ärad i höjden, detta är en självskriven ingrediens i det ljuva livet!
Det känns som att jag står i änden av regnbågen och har hittat den åtråvärda skatten.
Känslan av den fulländade massage som böljar fram över mina känsliga smaklökar är snudd på i paritet med min kärlek här i livet, kärleken till min gudomliga Anna, som av olika skäl inte är med oss här idag. Jag saknar henne mer än själva livet.
Den som inte uppskattar denna synnerligen överdådiga röda pärla bör ifrågasättas, inte bara som vinkännare, utan även som medmänniska i denna värld.
Detta vin är värdigt de största av gudar. 7000 solar.
Miss Annika Hydén:
Till min olycka valdes vin nr tre när jag hade blivit förälskad i vin nr två... Men vad gör man inte för gruppen... Vin nr tre som även har namnen Amarone Alpha Zeta, "dyrt men för fett" och skithögen; take your pick. Av doften att döma så luras man att tro att detta är ett mycket lent och kryddinspirerande vin med lutning åt vaniljhållet. Men ack så fel man har efter en klunk av detta så lovprisade vin från den mindre förkovrade skaran av sällskapet... Det börjar med att jag får tankarna till att jag dippar näsan i nagelacksborttagningsmedel samtidigt som jag lyssnar till Basshunters taffliga engelska översättning av sin egen låt Botten Anna. Men sen blir upplevelsen lite bättre när den flytande substansen når främre delen av min tunga och vaniljtankarna återförenar sig i mitt sinne. Synd då att det inte är smaker som jag helt hundraprocentigt uppskattar. Detta överprisade vin räddas dock av att det har kvar sin lite rätt rökiga eftersmak o den lite syrliga tusch som får mig att inte stöta upp denna dryck i en kaskad över min bordsherre...
Herr Erik Samuelsson:
Amarone
Asbergers
Malaria
Apati
Rutten
Oren
Näsblod
Elände
Av ordleken ovan skulle ni kanske tro att jag tycker illa om detta vin. Så är inte fallet. Detta vin är fint. Oerhört fint. Det första som slår mig när jag tar en klunk av denna dryck är hur utvecklat och smakfullt det är. Smaker som sommarblomster, hästkött och lederhosen sprider sig i käften efter att ha druckit av detta vin. Därefter infinner sig en sinnesfrid jämförbart med nyvunnen kärlek och känslan efter att ha ätit riktigt mycket räkor. Till sist kvarstår blott ett ljuvligt rus och längtan efter en dag ute i den gröna fria naturen. Samt lite mer vin. Nåväl, det var allt.
Herr Dennis Sundman:
Den första doftfläkten av detta vin gav mersmak av soliga slättlandskap, stora åkrar och mäktiga berg. Seglandes längst svala bergssluttningar tog jag en zip av vinet och kände just ingenting. Tyvärr gjorde Vi (läs jag) nämligen det stora misstaget att innan detta vin förtärdes förtärades en mycket stark och något mindre skönsmakande alkoholhaltig druvsaft. Detta misstag var ett misstag just av den anledningen att vinet innan var, så att säga, starkt och gav en mersmak av den, enligt vissa hälsosamma, drycken piss. Åter till denna ädla druva. Efter att rensat smaklökarna med ett okänt antal kex med brieost kunde jag konstatera att detta vin inte bara är gott; det kryddigt, spännande och inger en känsla av att vara utvald. Jag ger detta vin 3+.
Nu ska vi ge oss på en efterrätt bestående av Digestivekex, vispgrådde och hemmagjord jordgubbssylt. Beaka Internet för uppdateringar rörande nästa möte.
/Vinsällskapet